12 september 2011

Based on a true story

Jag älskar filmer och bra böcker. Jag har alltid älskat att läsa och har alltid älskat att se på film. Jag tycker det är svårt att säga vad jag tycker om "based on a true story" litteratur och film, för allt beror på vad det är för genre. För mig spelar det ingen roll om filmen eller boken är sann eller inte, det är historien och hur den är berättad som är det viktiga. Självklart kan det vara spännande att veta att det man ser eller läser är sant, men jag ser hellre på Monsters Inc och Avatar än en film om Auschwitz. Det är de filmiska effekterna, skådespelet och berättelsen i sig som är viktig, inte vare sig det är sant eller inte.

Hanna, huset, hunden

Ska jag vara helt ärlig så tyckte jag inte att boken om Hanna var en speciellt bra barnbok. Den hade mörka och skrämmande bilder och jag hade nog inte gillat den som liten. Historien i sig var också väldigt förvirrande och svår att tolka. Jag greppade någon egen teori efter att vi hade diskuterat boken och olika meningar med den ett tag.

Personligen har jag svårt att förstå hur barnböcker skulle handla om något större än de redan gör, eftersom att det kan vara svårt för ett litet barn att tolka böcker som handlar om relationer, död eller andra saker som ses som "vuxen ämnen".

Min tolkning av boken var att den handlade om ett förhållande, ett förhållande som var på väg att sina ut. Hanna var ledsen av att hennes man alltid kom och gick, han hade brydde sig inte tillräckligt mycket och han var inte tillräckligt uppmärksam. Hela förhållandet var på hans villkor. Till sist klarar inte Hanna mer så hon säger ifrån, hon träffar många intressanta människor istället för sin man, hon får bättre självförtroende och mer civilkurage. Hennes man kommer tillbaka till henne när hon har blivit starkare och de börjar träffas igen, men den här gången är det inte på hans villkor utan de är mer jämlika och lyckliga.